Mina små flygande vänner i trädgården

Jag har märkt, till min glädje, att antalet fågelarter har ökat i trädgården. Det gör mig glad.  Jag tror att det beror på att jag planterat mycket blommor, ordnat nya rabatter, fixat nya sittplatser, gömställen, holkar, bihotell och mat. Från början var tomten rätt tom på blommor. Mest buskar och gräsmatta.

Jag har under de senare åren både sommar- och vintermatat fåglarna. I fågelmatarna (jag har 2) bjuder jag på skalade jordnötter och skalade solrosfrön. Jag har testat flera olika sorters frön, både skalade och oskalade. Känner att de som är skalade är bättre, både för fåglarna och miljön i trädgården. Jag slipper alla skräpiga skal som ligger i drivor överallt.

Matarna kommer från Berglund och heter Globe ("seed" och "nut"). När jag kollar på Berglunds hemsida ser jag att båda utgått ur sortimentet. 

Åter till fåglarna nu. 

I mataren på bilden nedan hänger en av "våra" tre hackspettar som besöker oss. Man hör dem när de är på ingång, De kollar läget noga innan de kommer inflygande för att käka. De sitter oftast i träden i skogen bakom tomten och kollar in läget en stund först. Samtidigt hörs ett läte som låter som ett varningsrop. 

De älskar solrosfrön har jag märkt, samt insekter. De senare hämtar de i skogen där de klättrar upp och ner på trädens stammar. De är inte särskilt snälla med varandra, utan jagar gärna bort varann om de råkar besöka mataren samtidigt.

Vi får också besök av en massa skator. Många ser dem som lite jobbiga fåglar, jag tycker de behövs och de är ena hejare på att städa. De försåg sig själva med lite korv och bröd efter en grillkväll för ett tag sedan. Det gjorde inget eftersom vi redan ätit klart. Jag slapp ju bära in resterna...

Vi har många koltrastar som frekvent besöker trädgården. Både hanar och honor ser vi året om. På vintern käkar de solrosfrö, men också äpplen vi kastar ut till dem. På sommaren skuttar de runt och rensar gräsmattan på daggmask. Vi har mycket daggmask i gräsmattan. Det är så kul att se dem sitta alldeles still med huvudet på sned och lyssnar. Sen hugger de till och tar en mask. På kvällen kan man höra dem sjunga så fantastiskt vackert.

Lyssnar efter mask.

Hallå där borta, vad gör du? En pilfink håller koll på vad jag gör där på lillstugans trappa. De är nya i trädgården, visserligen har de besökt oss förr, men nu verkar de som de har ett bo i närheten. Vi ser dem runt fågelmataren och i gräsmattan där de är vänliga nog att ta hand om skogsmyrorna som envisas med att marschera runt på tomten. De där skogsmyrorna är ena riktigt jobbiga rackare, de får gärna vara här, men de kan väl ge attan i att nypas hårt när de klättrar upp på fötterna. T ex en dag när vi skulle iväg och handla kände jag att nånting nöp mig i foten, en stund senare nöp nåt mig i andra foten. Jag stampade till och kollade när vi kom fram, tur att jag inte körde. Mycket riktigt en skogsmyra hade hängt med in i bilen och kände sig manad att klättra runt och tugga på mig. 

Vad skådar mitt norra öga? En skogsmyra?

En av ungarna sitter och väntar på kvällsmat.

Här kommer mamma eller pappa med käk. En unge till väntar på sin tur.