Jag har ett gäng sånna i trädgården. Inget akut eller nåt man måste ta tag i direkt. Men lik förbenat stör det öga och sinne varje gång jag ser dem.
Igår tog jag tag i projekt "flytta plattor". Dessa 5 gångplattor hade hamnat för nära rabatten till höger. De låg såpass nära rabatten att man aldrig gick på dem.
Har vi gångplattor i gräset ska vi väl gå på dem tänkte jag... typ varje gång jag gick ut i trädgården, innan jag igår grävde upp dem och flyttade ut dem en bit.
Arbetsgången?
Hämta spaden från boden, börja försöka få upp plattorna som satt som berget, vilket är skumt då de trots torkan under sommaren blivit rejält överväxta av gräset. Det visar på en himla växtkraft hos gräs, eftersom jag varje sommar rensar bort gräset och tar fram plattorna igen.
Sen la jag ut plattorna på gräset ungefär där jag ville ha dem, inspekterade och flyttade runt dem ett gäng gånger.
Tog lite kaffe, gick tillbaka, flyttade dem igen. Bestämde mig att de låg där de skulle vara. Tog spaden och tryckte ner den runt första plattan närmast studsmattan, för att skära upp grässvålen.
Sen var det bara att skala av gräset. Den gräsplätten som jag gräver upp lägger jag sedan i de gamla hålen efter där plattorna låg innan.
Sen gör jag samma med nästa och nästa och nästa.
Efter ett gäng pauser, lite svärande över en geting som skulle vara med i jorden där jag grävde samt mycket svärande och ensidigt snack (läs skälla på) en fluga som envisades med att flyga in i öronen och näsan blev jag klar.
Riktigt trött var jag. Men nöjd över att jag äntligen tog tag i plattflytten,
Sen återstod lite småfix och städning.
Som tur var så tog maken över och fixade det. Tur jag har honom.💏
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar