Mina Pioner

Älskar pioner och har köpt på mig ett gäng sedan vi flyttade hit. Dessvärre är jag värdelös på att minnas vad de heter. Har satt ner namnlappen jämte växten, men den bleknar ju med tiden.
Några har jag i alla fall lite koll på vad de heter.
Är med i en fantastisk grupp på Facebook där man tillsammans, kan det mesta om pioner.

Bondpion

Bondpion

Jag har en pion som,  när vi flyttade hit, stod lite undanskymd i en rabatt. Det är en vacker röd bondpion.  Den har aldrig blivit så stor och blommat med på sin höjd 3 blommor varje sommar. Vet inte varför den inte vill bli större. Förra sommaren flyttade jag den till en annan rabatt. Hoppas den kommer trivas och växa sig större där.

Buskpion "High Noon"

High noon Busk/trädpion

En annan favoritpion är Paeonia suffruticosa "Hinun" eller "High noon" som den också kallas. Det är en gul buskpion som växer sig lite annorlunda än andra pioner jag har. En buskpion vissnar inte ner helt på vintern utan den har kvar ett gäng torra, rätt så , kraftiga pinnar. Jag brukar täcka den med löv över rötterna, ibland vintertäcker jag "pinnarna" med säckväv. På våren kan man se att det kommer knoppar på pinnen som slår ut och blir till bladverk. Det växer också upp nytt grenverk nerifrån.  På bilden nedan syns en blomma, den nedersta,  som kom på en helt ny gren .  Den övre blomman kommer på en ny gren, men växer ut från en av de gamla övervintrade grenarna.

 Pionen köpte vi egentligen till mina svärföräldrar som hade hus. Vi hittade den på Coops trädgårdsavdelning i Södertälje och jag tyckte den var superhäftig. Svärföräldrarna vårdade den ömt  i ett par år tills vi köpte hus och vi fick tillbaka den. Till min stora glädje klarade den av att vi grävde upp den och flyttade den hit.

Till höger har vi den 

Närbild, visst är den vacker?

Blomma och frökapslar

 Luktpion "Karl Rosenfield" (?)

Denna pion är en luktpion som älskas av humlorna. Jag har räknat till minst sex stycken humlor på en och samma blomma. Jag köpte den för att jag älskade färgen. 

Denna vissnar ner helt på vintern. Jag låter den vara och låter de nedvissnade grenarna ligga kvar som skydd hela vintern. Det döda grenverket klipper jag bort framåt våren när de nya röda skotten börjar titta upp ur jorden. Men inte såpass tidigt att frosten riskerar att ta dem.

Jag vet inte vad den heter alls, men jag har googlat lite och det kan vara en Paeonia lactiflora "Karl Rosenfield".  Spelar ingen roll eftersom den är vacker, vad den än heter.

Luktpion Festiva Maxima

Den har jag på två ställen i trädgården. Älskar den. En, den äldsta, köptes ungefär när jag köpte " Karl". Dom är helt fantastiska. De blommar i juni med massor av vita rikligt fyllda blommor som ser ut som gräddbakelser. Ibland har blommorna ett stråk av rosa ränder i, som vaniljglass med jordgubbssylt.
Tyvärr är blommningstiden så kort, så det gäller att njuta.
Denna vissnar också ner helt på vintern. Gör samma där, låter det ligga som skydd över vintern och klipper bort det på våren.
Blommorna är tunga och måste stöttas för att inte ligga platt på marken.  Även vid regn är risken stor att pionen går av. Har hittat ett fint pionstöd på Granngården. Från början använde jag vanliga buskstöd, funkar kanon.

Luktpion Paeonia lactiflora "Krinkled White"

Blommar med stora enkla blommor, inte fyllda som Maximans och är en fantastiskt fin luktpion . Kronbladen är lite ojämna. Vissnar också ner vintertid. 

Ljuvlig

Blommar vackert

Pion okänd

Jag har en okänd pion i trädgården. Jag har ingen aning om vad det är för något. Den har inte riktigt trivts på den platsen den stått innan och har aldrig blommat. 

I våras fick den en ny plats och den har i sommar växt sig större än den någonsin varit. 

På bilden syns den i pionstödet i mitten.  Ska bli spännande att se vad det blir för något.

Pion, rosa, kanske

Denna pion fick jag i våras i samband med att jag prenumererade på  en trädgårdstidning. Den har bara tittat upp med minimala blad i år. Jag minns bara att den är rosa, kanske. Får se vad som kikar upp nästa år. Den står i alla fall i denna rabatt, tillsammans med en Maxima.