söndag 2 juli 2023

Årets pionrapport, från en otroligt torr trädgård

Jag älskar pioner
Det är dock synd att de, enligt mig, blommar en så kort tid dvs i  juni.

Årets växtstorlek och  blomning  är definitivt inte lika prunkande i år som under tidigare år. 

Vintern verkar ha varit oerhört tuff mot alla växter i trädgården. 
Torkan under sommardagarna likaså.  
Jag har tyvärr förlorat många växter i rabatterna,
De växter som överlevt  är mycket mindre i storlek än föregående år.

Jag har en älskad buskpion i trädgården. 
Den är en riktig trotjänare och blommorna har en underbart vacker gul färg, i mitten lite rött och orange.


Vi köpte pionen på Coop trädgård, innan den avdelningen lades ner, till mina blivande svärföräldrar någon gång i slutet på -90 talet eller början på 2000 talet.
Jag var dock riktigt orolig att den "checkat ut" i år. 
Den såg helt död ut långt in på försommaren. Men sen kom det äntligen några gröna stänglar och jag kunde andas ut. 

Mycket död ved var det dock på den och den blommar med färre blommor än den brukar, tyvärr.

Karl Rosenfield 


En positiv nyhet är att en av pionerna på framsidan har ynglat av sig. Två fina rötter med tillhörande blad har jag grävt upp och flyttat till en annan rabatt.

Pionen  på bilden nedan är den som har blivit mamma eller pappa kanske jag ska säga. Det är en sk luktpion som heter Karl Rosenfield. 
Den älskas av humlor och andra insekter och det är inte ovanligt att varje blomma besöks av många humlor samtidigt. Endel t o m övernattar i blomman för att få en bra plats i kön till dagen efter.

Jag såg bladen redan förra året, de växte mitt mellan kantstenarna som inte är världens bästa plats att växa på.  
Jag valde, trots det, att låta rötterna växa till sig i storlek ett år till.


Karl Rosenfield i närbild



I en rabatt på baksidan återfinns den här vackra rosa luktpionen som jag fick med i en tidningsprenumeration för några år sedan. 
Jag är inte riktigt säker på vilken sort det är, men jag gissar att det är en 
"Sarah Bernhardt"


En liten humlebagge besöker Sarah.


Pionen kommer att få sällskap i rabatten av den nya plantan från Karl Rosenfield, en Festiva Maxima samt en okänd rot jag hittade i rabatten. Det ska bli kul att se vad det blir som kommer upp. Det kommer nog ta ett par år(?) innan de blommar.

För några år sedan köpte jag en ny favorit,
Får jag presentera:

Old Faithful!


Vilken fantastisk pion, utsökta täta blommor, otrolig djupröd färg. 
Jag älskar den.


När den har blommat ett tag så blir blommorna ljusare i färgen, 
den är så tjusig och kontrasten mellan de nyutslagna blommorna och de lite äldre är otroligt häftig.


Här syns en knopp, en nyutslagen liten pion och en större blomma som blommat ett tag. 

WOW! 

Älskart!







 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar