fredag 28 juli 2023

Surr surr...

💜💜💜

 

När jag var ute och plockade med mina petunior i blomlådorna utanför köksfönstret noterade jag en humla som surrade runt och besökte blomma efter blomma.

Lite senare  såg  jag den surra vid en blomma bredvid mig, men det var tydligen svårt för den att landa och krypa in i blomman.  Jag  noterade hur den gjorde försök efter försök att komma nära utan att lyckas. 

Jag tog genast fram kameran för att föreviga humlans envisa kamp att nå blomman.

Nedan syns humlan närma sig blomman igen, vet inte för vilket försök i ordningen.
Skulle den lyckas denna gång?


Jo, humlan lyckades  ta  tag med ena frambenet i blomman och vips.... 


...så gick det lättare att landa och krypa på plats för en välförtjänt måltid. 


Mmmm, äntligen käk!



Jag gissar att det var en trädgårdshumla jag såg. 

💜💜💜

Vill du kika lite på humlor  kan du besöka Artdatabankens hemsida och kika på planscher över svenska humlor i olika områden. 











torsdag 27 juli 2023

En studie i växtkraft... eller jösses vad gurkan växer.

Jag börjar med att tacka grannarna för gurkplantan, utan dem, ingen studie och växtglädje. 

Grannarna sår och driver upp många fina plantor varje år.  Ibland får de för många och då finns jag här och tar tacksamt emot de plantor som inte får plats i deras trädgård. 

Jag är så tacksam att de tänker på oss.

Jag planterar om de växter vi får och ska behålla (de behöver ju ha krukorna tillbaka för sådden nästa år)  och skänker vidare de växter som kan glädja andra.

 I år planterade vi den gurka vi behöll i den sk potatiskrukan.  Sen har vi ställt den krukan i en plastlåda så att inte vattnet vi vattnar med ska rinna rakt igenom utan att plantan kan tillgodogöra sig det. För att ha något att klättra i använder vi ett tomatstöd. (Man tager vad man haver, återanvändning när den är som bäst)

💚💚💚

Jag blir helt förundrad på hur fort gurkplantan och dess frukter (heter det så?) utvecklas.Från dag till dag ses skillnad i storlek på gurkorna, på plantan med föresten. 

Nedan syns plantan från den 30 juni. Den har börjat att blomma med gula vackra blommor, dessa besöks av tacksamma humlor. 


Den 14 juli så är plantan lite större ändå, toppen är redan uppe vid lyktan. . 

 27 juli.
Plantan med gurkämnena  siktar mot himmelen och är redan uppe i taket på altanen  och nosar. Vi hjälper till med lite snöre för den att greppa tag i.

Sen skickar plantan ut coola tentakler för att hålla sig fast. 

Det ser så häftigt ut när man ser hur de från ena dagen till den andre gripit tag i och greppat fast i något.

💚💚💚

Nedan har jag tagit en bildserie på en av gurkorna och hur snabbt den växer till sig, fotot nedan är taget den 19 juli

Bara några dagar senare syns att den växt till sig mera. Nedan syns gurkans storlek den 22 juli. 


En dag senare, 23 juli. Nu syns det tydligt hur fort den växer.

24 juli är den ännu lite större...


Fotot nedan togs den 25 juli


Gurka anno 26 juli

och till sist ett foto på gurkan från  idag, 27 juli.


Snart är det dags att skörda.

fredag 14 juli 2023

Ekorre på matbesök.

 🙏🙏🙏

Jag har turen att ha naturen inpå knuten. 
Det syns på  alla de foton jag delar. Motiven är mycket blommor och djurliv.

Denna bildserie är på en av de tre ekorrar som brukar dyka upp hos oss.

Hen är en frekvent besökare vid våra två fågelmatarstationer. 

Fotona i detta inlägg är tagna på framsidan av huset.  

I våra matare  bjuder vi jordnötter, talgbollar och Hi-Energy deluxe fröblandning, som består av solrosfrön, mjölmask och röd majs.

Denna gång var det talgbollarna som lockade. 

Jag satt på förstukvisten och drack kaffe. 
Rätt som det var kände jag att det var någon som tittade på mig.


Drygt 4 meter framför mig, uppflugen högst upp på stolpen,  satt denna sötnos  och kikade mig.
Hen var lite orolig, något hade stört dennes lunchintag.

Jag sågs antagligen som harmlös, för "Kurre" vände ryggen åt mitt håll och började kika på vad grannarna hade för sig istället.

Hmm, en ny bil hade dykt upp på uppfarten. 
Den måste noga undersökas så att den inte innehåller några otäcka katter,

Tror du att jag törs gå ner igen?

Men jösses, vad var det där för ljud?

Jag tror jag törs...

På väg ner igen. 
Ekorrar kan vända på bakbenens fötter på ett himla coolt och praktiskt sätt. 

Men vafalls, hörde jag något?
Bäst att stanna upp och kolla läget.

Ljudet verkade inte vara något som oroade, för hen fortsätter neråt på stolpen.

Äntligen nere bland godsakerna, som har fallit ur talgbollshållaren och nu ligger i grönskan under densamma. 

Mmm så gott med talgboll.

Det smakar mumma i magen.

Nu är jag mätt och belåten och tackar för maten genom att posera för fotografen. 

Är du klar snart?

OK, verkar klar nu. 

Ekorren pilar ner för stolpen och beger sig hemåt.

Jag övergår till att fotografera hackspetten som matar sin unge med fågelfrö.


Så tacksam för allt jag får glädjen att uppleva.


























torsdag 13 juli 2023

Jakten på den perfekta bilden. "Gul fjäril"

 Idag har jag varit på jakt. 

Eller jakt och jakt,

 Jag försökte fotografera en mycket motsträvig gul fjäril.

Det  var inte lätt kan jag säga. Jösses vad den fladdrade runt mellan rabatterna och jag efter... 

...med Rolle på släptåg. 

Så fort jag kom fram, satte mig ner och tog fram kameran så flyttade fjärilen på sig till ett nytt ställe. Gärna en bit bort från där jag befann mig.

Jag tror jag tog ett trettiotal kort,  

Jag var verkligen sugen på att ta reda på vad det var för en sort, för det behövde jag en riktigt bra bild på den. 

Det visade sig vara svårare än jag förväntat.

Jag har noga valt ut en serie bilder, slå dig ner och njut av mästerverken..

Jag kallar bildserien: 

"Gul fjäril"

Gul fjäril ser ut som ett gult löv.

Gul fjäril vill  inte vara med på bild,

 Nedan syns den fälla  ihop vingarna så mycket det bara går, 

Kolla i mitten av bilden, så ser ni den... kanske. 


Gul fjäril har tröttnat på mig och flyger iväg...
Hejdå fjärilen... 

Den vill verkligen inte vara med på bild, här är den på väg över till grannen. via vår gemensamma garageuppfart.


Gul fjäril leker segelflygplan...


Gul fjäril har flugit ur bild...

  Gul fjäril ser ut som en kvist.

Nu börjar det likna nåt...sitt still nu bara...inte flyga iväg.

...nästan där...

Woho, jag lyckades...
Kan du vara snäll att öppna vingarna nu så jag kan ta en riktigt bra instagrambild?

Gul fjäril tröttnar  på mig och flyger iväg...

Fotografen ger upp...

Jag lyckades i alla fall, med hjälp av de bilder jag tog, ta reda på att fjärilen är en:

SVAVELGUL HÖFJÄRIL (colias palaeno) 

(Här kan du läsa mer om den.)

PS. blomman som den besöker är en Kungsmynta eller oregano som den också kallas. Växten sprider sig lätt där den trivs och insekterna fullkomligt älskar den,






söndag 2 juli 2023

Årets pionrapport, från en otroligt torr trädgård

Jag älskar pioner
Det är dock synd att de, enligt mig, blommar en så kort tid dvs i  juni.

Årets växtstorlek och  blomning  är definitivt inte lika prunkande i år som under tidigare år. 

Vintern verkar ha varit oerhört tuff mot alla växter i trädgården. 
Torkan under sommardagarna likaså.  
Jag har tyvärr förlorat många växter i rabatterna,
De växter som överlevt  är mycket mindre i storlek än föregående år.

Jag har en älskad buskpion i trädgården. 
Den är en riktig trotjänare och blommorna har en underbart vacker gul färg, i mitten lite rött och orange.


Vi köpte pionen på Coop trädgård, innan den avdelningen lades ner, till mina blivande svärföräldrar någon gång i slutet på -90 talet eller början på 2000 talet.
Jag var dock riktigt orolig att den "checkat ut" i år. 
Den såg helt död ut långt in på försommaren. Men sen kom det äntligen några gröna stänglar och jag kunde andas ut. 

Mycket död ved var det dock på den och den blommar med färre blommor än den brukar, tyvärr.

Karl Rosenfield 


En positiv nyhet är att en av pionerna på framsidan har ynglat av sig. Två fina rötter med tillhörande blad har jag grävt upp och flyttat till en annan rabatt.

Pionen  på bilden nedan är den som har blivit mamma eller pappa kanske jag ska säga. Det är en sk luktpion som heter Karl Rosenfield. 
Den älskas av humlor och andra insekter och det är inte ovanligt att varje blomma besöks av många humlor samtidigt. Endel t o m övernattar i blomman för att få en bra plats i kön till dagen efter.

Jag såg bladen redan förra året, de växte mitt mellan kantstenarna som inte är världens bästa plats att växa på.  
Jag valde, trots det, att låta rötterna växa till sig i storlek ett år till.


Karl Rosenfield i närbild



I en rabatt på baksidan återfinns den här vackra rosa luktpionen som jag fick med i en tidningsprenumeration för några år sedan. 
Jag är inte riktigt säker på vilken sort det är, men jag gissar att det är en 
"Sarah Bernhardt"


En liten humlebagge besöker Sarah.


Pionen kommer att få sällskap i rabatten av den nya plantan från Karl Rosenfield, en Festiva Maxima samt en okänd rot jag hittade i rabatten. Det ska bli kul att se vad det blir som kommer upp. Det kommer nog ta ett par år(?) innan de blommar.

För några år sedan köpte jag en ny favorit,
Får jag presentera:

Old Faithful!


Vilken fantastisk pion, utsökta täta blommor, otrolig djupröd färg. 
Jag älskar den.


När den har blommat ett tag så blir blommorna ljusare i färgen, 
den är så tjusig och kontrasten mellan de nyutslagna blommorna och de lite äldre är otroligt häftig.


Här syns en knopp, en nyutslagen liten pion och en större blomma som blommat ett tag. 

WOW! 

Älskart!